Kapitlet introducerar ultraljudets grundläggande fysik och principerna för bildgenerering. Det behandlar hur ljud alstras, fortplantas och registreras samt beskriver centrala begrepp, bildlägen och vanliga artefakter.
Efter genomgånget kapitel ska en övergripande förståelse finnas för hur ultraljudsbilden skapas och vilka fysikaliska mekanismer som styr dess utseende. Puls–eko-principen och sambandet mellan frekvens, upplösning och penetrationsdjup ska kunna förklaras i relation till praktiska val av inställningar. Vidare ska vanliga bildlägen och typiska artefakter kunna identifieras och värderas i ett kliniskt sammanhang.
Kapitlet behandlar bildoptimering och apparathantering, inklusive knappologi, transducertyper och principer för olika ultraljudssystem.
Efter genomgånget avsnitt ska ultraljudsapparaten kunna hanteras strukturerat och säkert, med förståelse för hur centrala inställningar påverkar bildkvaliteten. Transducer och preset ska kunna väljas utifrån klinisk frågeställning, och bilden ska kunna optimeras avseende frekvens, djup, fokus och förstärkning. Funktioner för granskning, mätning och dokumentation ska kunna användas korrekt..
Kapitlet behandlar bildorientering, probteknik och arbetsflöde vid ultraljud av halsen samt de praktiska principer som krävs för att erhålla diagnostiskt användbara bilder.
Efter genomgånget avsnitt ska deltagaren ha kunskap om hur en strukturerad och ergonomiskt korrekt ultraljudsundersökning av halsen genomförs, inklusive tillämpning av anatomiska plan och säkerställande av korrekt bildorientering.
Kapitlet behandlar dokumentation, rapportering och nomenklatur vid ultraljud samt skillnader i dokumentationsnivå mellan procedurrelaterat ultraljud, POCUS och diagnostiskt ultraljud.
Efter genomgånget avsnitt ska deltagaren ha kunskap om hur ultraljudsundersökningar dokumenteras strukturerat i relation till syfte och klinisk kontext. En tydlig journalanteckning ska kunna formuleras, och korrekt samt konsekvent ultraljudsnomenklatur ska kunna tillämpas vid beskrivning av fynd.
